Anmäl till KÅSKs eftersäsong!
SportAdmin använder Cookies för att förbättra din användarupplevelse. Genom att klicka på Jag Godkänner tillåter du detta. Här kan du läsa mer om cookies och hur SportAdmin använder dem.
Skridsko, snörning och skenskydd
Figur 1. Skridskons olika delar.
Figur 1 visar en modern tävlingsskridsko med en avancerad tävlingsskena. Det är viktigt att vårda skridskon och skenan för att få ut det mesta av träningen. Ett par tävlingsskridskor kostar mellan tre- och femtontusen kronor, också en anledningen att vårda dem.

Skenan har en inner- och en ytterkant med en lite dal mellan dem, den så kallade skålen. Dra försiktigt med fingret längs skenans underdel för att känna efter om skenan behöver slipas. Om kanterna har många små hack eller om de känns slöa bör man slipa omedelbart. Som tumregel räcker en slipning runt 20 timmars åkning, om man är rädd om skenorna.

Det är klokt att hålla kanterna slipade, då man annars alltid får en anpassningsperiod från att åka på slöa kanter till skarpa kanter. Om kanterna hålls skarpa slösar man inte bort värdefull träningstid på anpassning. Och skarpa kanter behövs för att få ut maximalt av åkningen.

När man åker på en kant säger man att man åker på inner- eller ytterskär, se figur 1. Vid saxning i hög fart åker man ytterskär på inner skridskon och innerskär på den yttre skridskon, den som man överstegar med. Nybörjare tenderar att hålla skridskorna brett isär och åka innerskär på båda skridskorna (förr kallades detta att "åka på lädret").
Snörning och att knyta skridskorna
Figur 2. Snörningen bör träs över den övre delen av snörhakarna först.
Snören och snörhakar bör hållas i toppskick. Man bör reparera defekta och ersätta trasiga snörhakar för att få en bra snörning (som är fast och som inte lossnar). 

När man tar på sig skridskorna bör man vara noggran med att det inte finns några veck eller skrynklor i strumpan. Använd gärna en tunn strumpa. Snörningen bör vara jämn och fast men inte för hård, då detta hämmar blodcirkulationen. Den kan vara lite mjukare vid tårna och hårdare runt vristen för bra kontroll av skridskon. Snörningen bör absolut inte vara för mjuk; foten bör inte "glappa" i skon.

Vid snörning bör snöret träs över snörhakarnas övre del först, se de röda pilarna i figur 2. På detta sätt kommer snöret att korsa sig själv på vägen upp och man uppnår en självlåsande snörning. Trycket och friktionen gör alltså att snörningen inte går upp och man behåller en fast och jämn snörning under hela träningen. 
Skydda skenorna
Figur 3. Hårda skenskydd.
Skenorna ska alltid skyddas med skenskydd när man går med skridskorna utanför isen. Detta gäller båset också, trots gummimattorna på golvet. Trampa aldrig på tröskeln vid båsdörren, då den hårdare plasten vid tröskeln och gruset som samlas där kan skada kanterna. Det finns ofta sand och grus i båsgolvet som dras in med skosulor. Sand- och gruskorn skadar skenan när man trampar på dessa. Man bör därför ta på sig skenskydden så fort man kommer in genom båsdörren.

Skenskydden måste hållas rena. Om det finns sand och grus i skenskydden skadas kanterna så fort man ställer sig på skydden. Man kan rengöra skydden med diskmedel och ljummet vatten. Inspektera så att det inte har fastnat gruskorn i skyddet och ta bort grus och sand. 
Mjuka skydd
Figur 4. Mjuka skenskydd.
Mjuka skydd används för att hålla skenorna torra och för att förhindra kondens. Detta för att skenorna inte ska rosta.

De mjuka skydden ger också ett mekaniskt skydd och skyddar övrig utrustning och händer från de vassa kanterna när man packar ner skridskorna.

Efter träning bör man ta av de hårda skydden, torka skenorna noggrant och sätta på de mjuka skydden innan man packar ner skridskorna. Man bör absolut inte behålla de hårda skydden på skenan. Då rostar skenorna och kanterna tappar skärpa.

Det är viktigt att hålla skridskorna välslipade samt skenan och skon torr. Åkare i VKK packar ofta ner skridskorna direkt efter träning och förvarar väskan i åkarförrådet, vilket gör att skridskon aldrig får torka riktigt. Skenan kan hållas torr med mjuka skydd. Skon kan hållas torr och fräsch med SmellWell-påsar.
Slipning, skenans form och skenans funktion
Figur 5. Skåldjup och skålradie.
Figur 5 visar en vertikal genomskärning av skenan, tex vid mitten längs skenans längd. Genomskärningen är vinkelrätt mot åkytan.

Slipningen ger en inner- och en ytterkant. Hur djupt kanterna kommer att tränga in i isen avgörs av skåldjupet, se bilden. Skåldjupet bestäms av skålradien och tjockleken på skenan. Skåldjupet ökar med minskande skålradie.

En lätt åkare bör ha ett större skåldjup än en tyngre åkare. Det ger den lättare åkaren bra grepp vid åkningen. En ung, lätt åkare kan ha en skålradie på 11 mm.

En tung åkare tränger ner för djupt in i isen om skåldjupet är för stort, vilket bromsar upp åkaren och hindrar flytet i åkningen. En tyngre åkare kan ha en skålradie på upp till 19 mm.
Ojämn slipning
Figur 6. Dålig, osymmetrisk slipning.
Det tydligaste tecknet på en dålig slipning är en ojämn höjd på inner- och ytterkanterna, se figur 6 nedan. Skridskon kommer då att tendera att greppa ojämnt och "dra" åt ett håll när man glider på båda kanterna. Dessutom kommer greppet att vara helt olikt mellan inner- och ytterskär, vilket känns väldigt avigt vid åkning.

Oerfarna slipare missar ofta att avancerade skenor inte har samma tjocklek längs skenans längd, se figur 8 nedan. Om de då ställer in slipen efter ena kanten i mitten på skenan längs längden på skenan, erhålls en slipning enligt figur 6 på bakre och främre delen av skenan. Endast mitten på skenan, där slipens ställdes in, får rätt slipning enligt figur 5.
Avancerade skenor
Figur 7. Genomskärning av avancerade skenor.
Mer avancerade skenor är inte parallella i genomskärning. De är designade för att en så låg vikt som möjligt.

Man vill ha en bred skena i kontakt med isen samtidigt som man vill hålla ner vikten på skenan. Man uppnår detta genom att göra skenan tunnare på de delar som är längre ifrån isen. En sådan skena är exempelvis Phantomskenan som många tävlingsåkare i VKK använder. Denna typ av skena är svårare att fästa rätt vid slipning och bör inte slipas av oerfarna slipare.
Skenprofil hos avancerade skenor
Figur 8. Raka, avsmalnande och paraboliska skenor.
Även skenans tjocklek längs skenans längd kan variera på mer avancerade skenor, se figur 8. Traditionella skenor har parallella kanter längs hela skenans längd, så kallad rak skena.

Avancerade skenor kan vara tjockare vid taggarna och tunnare vid den bakre delen av skenan. Det ger lägre friktion på de delarna av skenan som inte används för trick och vid landning av hopp. Phantomskenan i fotografiet nedan är en avsmalnande skena.

Paraboliska skenor är smalare i mitten jämfört med den främre and bakre delen av skenan längs skenans längd.
Skenans sidoprofil
Figur 9. Skenans sidoprofil och kontaktpunkter med isen.
Skenans profil sedd från sidan är avgörande för åkningen och för utförande av trick på isen, se figur 9. Idealt skulle profilen hållas oförändrad slipning efter slipning. Detta är förstås mycket svårt eftersom man tar bort lite av skenan vid varje slipning.

Man kan hålla reda på profilens förändring efter varje slipning genom att mäta h, se figur 9.  Detta gör man genom att sätta skridskon på en plan yta och luta den försiktigt framåt tills den nedersta taggen tar i underlaget. Då mäter man bakre spetsens höjd över underlaget, h på bilden.

Förändringen efter slipning bör inte ens vara mätbar med en vanlig linjal. Höjden h bör vara densamma på höger och vänster skena.

Att skenans profil från sidan hålls oförändrad garanterar att positionen på den främre balanspunkten, som är i kontakt med isen då nedersta taggen tar i, också hålls oförändrad. Den främre balanspunkten ligger i skridskons kontaktarea med isen vid utförande av piruetter. En förändring av denna punkts position känns väldigt avigt för en erfaren åkare.

Området mellan den främre balanspunkten och den nedersta taggen är sällan i kontakt med isen och är därför sällan slipad (har ingen skål). Vi landning av hopp gräver taggarna sig djupt i isen och lämnar en krater i isen. När man åker ut ur denna krater kommer denna lilla del av skenan i kontakt med isen under bråkdelar av en sekund. Vissa slipare väljer därför att också slipa denna del av skenan. 

För att hålla h konstant (vid samma värde) över tid, kan en erfaren slipare försiktigt slipa den nedersta taggen. Nedre delen av nedersta taggen kan slipas försiktigt med en vanlig slip. Slipare i världsklass använder dock en separat slipsten för att slipa den nedersta taggen.
Figur 10. Olika ytor på skenan fyller olika funktion.
Olika delar av skenan används för olika funktioner, se figur 10. Landningsytan för hopp och kontaktytan för piruetter ligger långt fram på skenan, runt den främre balanspunkten. Denna del av skenan har en relativt liten krökningsradie, se den ljusblåa bågen i figur 10 och den ljusblåa cirkeln i figur 11. Notera den lilla skridskon i figur 11 för att få en känsla för de olika radie-storlekar.
Figur 11. Främre och bakre skenradie, se också figur 10. Notera storleken på skridskon längst ner på bilden.
Skenan på bilden ovan är en Phantomskena som har två olika radier längs skenans längd, se figur 11. Andra skenor kan ha tre olika radier vid olika områden längs skenan. Övergången mellan de olika radier är så mjuk och kontinuerlig att den är svår att upptäcka med blotta ögat.
Sammanfattningsvis

  • Var rädd om snörhakarna och ha alltid fräscha snören.
  • Skydda skenorna med hårda skydd när du inte är på isen.
  • Se till att skenskydden är rena och fria från sand och grus.
  • Torka alltid skenorna efter träning och använd mjuka skydd när du förvarar skridskorna.
  • Håll skon torr genom att exempelvis använda SmellWell-kuddar när du förvarar skridskorna.
  • Se till att alltid ha välslipade skridskor för att få ut det mesta av träningen. Slipa efter runt 20 timmars åkning.
Följ VKK
Kontakt
Vallentuna Konståkningsklubb
Postadress:
Parkvägen,
186 46, Vallentuna
Bankgiro:

5013-4626

E-post:
info@vallentunakk.se
Swish:

123 290 99 76

 
Slipning och skridskovård
Följ VKK
 
Guldsponsorer
 
 
 
 
Stöd VKK via Sponsorhuset
Stöd VKK via Gräsroten
VKK på Twitter: